Showing posts with label queer. Show all posts
Showing posts with label queer. Show all posts

Friday, June 01, 2007

- men, tänk om alla blir barnlösa homos nu?!

JUST nu är det mycket homofoba stämningar i den europeiska luften. ministrar från den svenska regeringen (och andra svenska politiker) har tagit sig ut i europa för att visa svenskt öppet stöd för förtryckta hbt-personer i andra europeiska länder genom att tåga i pridefestivaler, öppnat ambassader och en ambassadör har dessutom hållit ett uppmärksammat tal. från polen kan man få känslan av att hbt är det stora hotet mot mänskligheten. ungefär. och man kan tro att sverige ligger i topp i försvarsligan av mänskliga rättigheter. men ändå. dn debatt släpper idag fram de där som orerar mot kärlek. för femtioelfte gången. och jag försöker kämpa för min soldariska tanke med de här människorna (som ju är i klar minoritet - jag vet), försöker förstå. men allt jag tänker är att när vi sållar oss till världens andra anständiga länder (sydafrika, spainen, holland, belgien och kanada samt de amerikanska delstaterna massachusetts & new jersey) kan de glatt få emigrera för min del. polen är ett jättehett tips. eller iran eller så. det finns ett gäng att välja mellan helt enkelt.
"Det faktum att äktenskapet syftar till att säkerställa att livet förs vidare till nya generationer rättfärdigar också att det är förbehållet par som kan bidra till denna reproduktion. Någon diskriminering handlar det inte om eftersom samkönade pars situation är annorlunda, vilket motiverar en annan juridisk behandling. Att det inte finns någon rätt för homosexuella par att ingå äktenskap har såväl en fransk överdomstol som Europadomstolen slagit fast, betonar utredningen."
JAG undrar: ska alla heterosexuella (läs de som gifter sig heterosexuellt) testas för sin reproduktiva förmåga innan det avgörs om de ska äktenskapas eller partnerregistreras? nej, självklart inte skulle väl författarna svara. eftersom merparten av alla heteroäktenskap ju leder till barn. viljan är oftast barn, vare sig det nu blir så eller inte. poängen är alltså: det kan, i bästa fall, leda till barn.
VIDARE fortsätter artikeln:
"Även bland homosexuella i Sverige finns det grupper som förespråkar denna linje; att bevara den nuvarande ordningen; partnerskap för homosexuella och äktenskap för heterosexuella. Detta är ett erkännande av den tusenåriga definition ordet äktenskap har och visar respekt gentemot de grupper som ser äktenskapet som något viktigare än enbart en juridisk fråga."
JO, det kan ni ju tro. och ni kanske hittar typ fyra stycken. för det finns en hel drös hbt-personer som går omkring med genuint självhat som följd av folk som de som författat den här artikeln. de är människor som inte förstår att förmågan att känna kärlek till någon annan är det största människan har inom sig. de har förstörts av deras samhälle till att tro att heterosexualitet är något biologiskt. något korrekt. att de helt enkelt är fel. men så är det inte. i övrigt motsätter sig vissa hbt-personer könsneutralt äktenskap eftersom de i praktiken förespråkar könsneutralt partnerskap. äktenskapet är besudlat av homofoba diskussioner och därför vill vissa inte tas in i det på nåder. ungefär. men att det är av respekt för kristna, högerkonservativa, förtryckande människor. no no no no no. don't think so.
DÄRTILL kommer oro inför att den svenska misslyckade intregrationspolitiken skulle gå under ännu mer av att folk från andra delar av världen inte alls skulle kunna förstå oss och känna sig obekväma och pang! isolera sig ännu mer. för att ta ett nyligen tv-aktuellt exempel så lät ju inte sverige bli att anamma antiagalagen för att folk från andra länder skulle tycka det var jobbigt att komma hit. och skribenterna orerar mycket utifrån barn-perspektivet. just den lagen är ju starkt förknippad med barns rättigheter. barnets bästa. så var har barnen det bäst? i homosexuella, kärleksfulla familjer eller i heterosexuella våldsamma familjer? i övrigt ska vi självklart gå i bräschen. för allas rättigheter. frågan om det könsneutrala äktenskapet har ingenting med vare sig barn eller månggifte att göra. jag är passionerat monogam. det har ingenting med vem jag älskar att göra. det har bara med ATT jag älskar någon att göra. och då vill jag inte ta i nån annan. usch och fy. otrogen och gift med flera kan man vara när man inte älskar en själ. och otrohet, ryktas det, figurerar ganska kraftigt i heterosexuella äktenskap. så vem är egentligen pappa till barnet? fråga ibsen, han visste. men vet man att det är svensk politisk anständighetsdöd att skrika "jag hatar hbtfolk" (och glöm inte - olagligt utanför religionens namn!) så får man skrika "jag värnar samhällets fortlevnad". eller "jag värnar barnen".
FÖR tänk om med en könsneutral äktenskapsbalk varenda svensk plötsligt vågar gräva fram sin inre homo och ingå barnlösa äktenskap! då blir det liksom inga barn! och sverige liksom försvinner! och vi är människor så vi får inte vara som djuren och skaffa barn heterosexuellt, provrörslikt eller verkligt, för att sen uppfostra dem i vår lilla homofamilj. för det är väl inte biologiskt?! suck. wake up and smell the animal kingdom. lägg bara ner det där "naturliga" heterosnacket. djurvärlden är, liksom människovärlden (om man nu vill separera dem vilket kan vara smart just i den här diskussionen) ett enda sexuellt och socialt sammelsurium. men det strikt heterosexuella äktenskapet, det är en mänsklig konstruktion som aldrig någonsin har varit annat än förtryckande. utrota. idag.

Sunday, May 06, 2007

in hate we trust

eftersom utställningen "in hate we trust" bara finns kvar i min närmiljö i en vecka till uppbådade jag kraft och tog mig dit. det är krävande att veta att man har något jobbigt framför sig och trots att jag kom till kulturen sköt jag på intrycket och besökte tre andra utställningar först. jag minns intrycket av "ecce homo" (på ett då ytterst heterosexuellt jag). fastetsningen av de mörka delarna som ett konstant illamående i ens medvetande. elisabeth ohlson wallins senaste utställning (med lars gårdfeldt, eva dahlgren) lämnar, och detta visste jag på förhand, inga andningshål. det är en beskrivning av hat. ondska pure and simple. vidrighet. vacker i sin estetik, men fylld av vidrighet.

jag befann mig inte därinne så länge som jag hade tänkt göra när jag först kom in. då var där tomt så när som på en annan tjej som tittade på ett av de sista fotona. det var skönt med tomhet, utrymme, ensamhet. hon gick ut. jag var själv. en ensam kille kom in. han gick ut. det var ok. allt i förhållande till situationen. för sådan är utställningen att varje bild ökar på förtvivlan, illamåendet, sorgen. så det är tungt att vara där. ens själv. och plötsligt, när jag (på första varvet) hade ett par, tre bilder kvar kom de- flera stycken. två här, två där. invaderande mitt rum av tomhet. det blev tryckande. kvavt. obehagligt. tårar i ögonen, irritation i själen. och jag hör inte helt vad två medelålders kvinnor säger till varandra framför bild nummer två, men undertonen är frän. någonstans handlar det om att det nog inte är rätt, mot barnen. den där hägglund kanske inte har så fel. och jag hör inte vad de säger helt, så jag kan inte konfrontera dem, men tonen av det river i mig och jag orkar inte mer. så jag skriver vad som måste skrivas i gästboken och går ut. tacksamheten till elisabeth för hennes utställning är enorm.

solljuset är kallt och hårt och pressande. människor tittar på växter. jag mår illa. går och hämtar cykeln och går hem.


Saturday, April 28, 2007

jajamensan




min katt är som tokig över sin nya väldigt neonregnbågsfärgade mus. om någon funderade över om hon är lika queer som sin matte.