det var en fin liten födelsedagspresent europa bjöd på. kärlek. till låten. den är beskriven tidigare (se här) så det hoppar jag över. iaf. genast drar tjafset igång om öst/västpolarisering. grannsämja har alltid rådit i denna tävling, nu bara gnäller vi för att fler länder kommer till. konkurrensen ökar. lägg ner. det är inte det det handlar om. mattias dahlström (dn) påpekar korrekt. att the ark inte gick hem i europa förvånar mig egentligen inte. jag visste att antingen vinner den, eller så kommer den långt ner. folk måste fatta och det är svårt första gången man stöter på the ark. och tv-produktionen gjorde sig inte. första gången jag hörde "the worrying kind" hade jag också lite svårt för den. och the ark är ändå lite lagom husgudar utan att jag blir fanatisk. hade jag inte haft förkärleken till bandet hade låten inte heller fått min röst. och jag tror den kräver goda engelskkunskaper för att förstås.
faran för esc är inte öst/västpolarisering. det är en fråga om kvalitet. det är en fråga om att alla som vill att esc ska handla om kompositioner ska behöva rösta på den musikaliska förhandsfavoriten för att undvika idiotivinster. det fantastiska i att marija vann förtogs av att ukraina kom tvåa. löjeväckande. och västländer skickar hur mycket skit som helst. så "båda sidor" är av samma skrot och korn. ukraina råkade bara vara allra värst denna gången. kanske krävs istället en bön för förhöjd kvalitet till 2008. iaf. jag kommer fortsätta somna, vakna och leva till molitva. jag har ännu inte krupit ut.
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
No comments:
Post a Comment